21 April 2005
I går fick vi nycklarna till huset!!!
Vårt alldeles eget!
Åkte dit efteråt (såklart) och fast det var ruggigt kallt så känns det så mysigt. Jag har lite ångest över hur vi ska hinna få allt klart till vi flyttar, och hur vi ska ha RÅD, men Stefan verkar lugn... Det löser sig nog. Men jag undrar om han har förstått att lika effektiva som innan Snufflans tid kommer vi aldrig kunna va igen...
Försöker fixa med lite barnvakt, och nån som rullar barnvakt, och så hoppas jag att Thea ska kunna sova i vagnen, ute ellr på verandan om det regnar så vi kan jobba båda två. För att ha henne med vet jag inte om det funkar. I alla fall inte när vi river i källaren... Kanske kan hon sitta i gåstolen (så hon inte kommer åt allt skräp på golvet), medan vi fixar, men vi får nog försöka vara en på övervåningen med henne när hon är vaken, så får den andra fixa i källaren. Ja, det går nog!
Känns som att jag är föräldra-"ledig" och jobbar som projektledare samtidigt ungefär. Just nu är rörisen största problemet. Han bangade... Så nu måste vi hitta en ny, till på tisdag...
Och så killen som ska gräva för dräneringen som skulle ha ringt i tisdags kväll som fortfarande inte har hört av sig...
Så det ärt lite att göra. Tusen bollar i luften ungefär...
ANNARS är väl allt som vanligt ungefär. Thea äter (ibland), snuttar mer än nånsin nu känns det som, men det kan ju vara 9-månaders separationsångesten, sover och leker. Maten går som förut ungefär, det är kul, men inte så länge... Och gröten går DÅLIGT. Kamp varje gång...
Men att somna på egen hand i sängen går riktigt bra! I går protesterade hon lite men somnade sen, och när jag gick in för att stoppa om henne hade hon lixom somnat halvvägs i protesten. På väg upp till stående hade hon somnat på alla fyra tvärs över nallen!
Och på kvällen kom första skriket när jag gick ut, men sen i andningspausen till nästa skrik så somnade hon... Så när vi fått ordning på det, ordentligt, så ska vi väl försöka vänja henne av med de tidiga frukostarna (nattamaten). För visst BORDE hon kunna sova till sex-sju i alla fall utan mat? Det har hon ju gjort förr!


15 April 2005
I går var jag på möte!
Åkte hemmifrån vid 7 på morgonen och sen kom Stefan och Thea och hämtade mig strax innan två! Det är typ sju timmar! Det är nog det längsta jag varit ifrån henne! Fast jag var inte så orolig faktiskt... När jag satt på tåget på morgonen känndes det inte som att det var snart ett år sen jag sist tog tåget till jobbet...
Det gick såklart jättebra! Var bara lite orolig för amningen, men eftersom jag nästan aldrig ammar på nätterna så är väl mina bröst vana vid lite längre uppehåll fast jag normalt ammar mycket på dan, men det funkade iaf jättebra. Såg till att amma på båda sidor på morgonen bara.
Och det är klart att Thea och Stefan inte gjort saker och ting i precis den ordning jag brukar göra, eller på det sätt som Thea är "van" vid, men vad spelar det för roll?
Det är ju bara mina hjärnspöken, dom hade hur kul som helst!

Har gjort lite ändringar med i maten. Theas alltså...
I morse fick hon lite gröt av Stefan vid 8-9-tiden, det ska vi nog fortsätta med, och försöka skjuta lunchen mot 11.30-12.00. Vi skippar melliset och ammar bara fram till middag kl 17 och gröt kl 19. Sen är det nattamning och god natt. Sen ammar jag en gång till innan jag somnar, vid 23 kanske. Inte för att jag brukar va vaken så sent, men vad gör man inte för nattsömnen och liten bebis skull...
Och så har vi bytt gröt också. Tyckte det var lite knip-varning på den andra så nu serveras här risgröt med äpple och mango. Och så försöker vi få det till två ordentliga sovperioder per dag. En på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det kan låta rätt basic, men det är inte alltid så lätt att få till...
Och så har vi dragit igång "Operation somna på egen hand"! I går kväll gick det bra, och i förmiddags också. Over förväntan, helt klart, men man ska väl inte ropa hej... Nu på eftermiddagen råkade hon somna vid amningen, men det var ju inte så att jag väckte henne för att hon skulle somna om i sängen precis. Varför väcka den björn som sover?


11 April 2005
Jag BLIR snart vansinnig...
Det går bättre och bättre med gröten, med den andra maten går det som förut. Men jag trodde ju att allt det här skulle leda till att hennes nattsömn som strulat lite sen förkylningen skulle bli bättre, men icke!
Trodde lixom det var själva målet med det här, varför annars hålla på?!?! Jag vill bara amma!
Thea som tidigare sovit riktigt bra på nätterna har nu sakta men säkert flyttat sin "frukost" (Som numera borde benämnas "nattamat") från ca 5 till runt 3.
VARFÖR DÅ??!?!
Dessutom vaknar hon fler gånger per natt, och det räcker INTE bara att vända lite på henne eller putta in nappen... Tur att Stefan har bättre tålamod än jag frampå småtimmarna...


7 April 2005
Kämpar på med maten...
För det är ju så att om man ska amma (nästen) lika mycket som tidigare, dvs 6 gg per dygn, och dessutom hinna med lunch, mellis, middag och gröt, då får man jobba lite...
"Mat" portionerna är ca 1/2 dl, mer än så vill hon inte ha. Bara om det är färdigköpt rödspätta från Semper, det är favoriten, då kan hon tänka sig att äta lite mer.
Melliset är typ en halv banan, ibland mosad i filmjölk, eller annan frukt. äpple/kanelris är rätt poppis, precis som päron-mangopuré blandat med havregryn.
Vid sju äter hon en "Smakportion från 4 mån" med gröt, men vi har ännu inte lyckats få i henne hela den portionen, men jag tycker det tar sig. Men shit vad stressigt det är...


5 April 2005
Har äntligen tagit oss iväg till BVC för vägning och mätning. Och det var inte igår vill jag lova. Men med påsk och förkylning och tandsprickning och feber, och så min lilla släng av matförgiftning i förra veckan så har det lixom inte blivit av...
Och nu när våren är här har man ju dessutom annat för sig än att tillbringa en halv dag i väntrummet på BVC, men lite nu och då måste det göras.
Och ve och fasa!
Undersköterskan som sköter vägningen såg förskräckt på mig... "Har ni inte varit här på en och en halv månad!!!" Näää... Men cheezus... Spelar roll!
Och sen när det visade sig att Thea "bara" gått upp 85 g sen sist blev hon ännu värre. "Nu är döden nära" ungefär. Försökte förklara att förkylningar, nya tänder och feber lixom inte förbättrar aptiten hos små skruttar som retdan från början är måttligt intresserade av annat än mamma-mat, men hon ville inte lyssna på det örat. Dom kan verkligen konsten att få en att känna sig som världens sämsta! Hon verkade allvarligt tro att jag inte ger Thea nån mat! Och jag som tycker vi varit duktiga en hon blev frisk och pigg... Hon äter inte så myket förvisso, men hon äter, efter lite trug, det som bjuds. Och säger ifrån när hon inte vill ha mer. Och vad kan jag mer göra?!?!
Tanten tyckte jag skulle lägga på ett mål "riktig" mat och tilsätta lite olja i maten. Och fine, jag kan erbjuda henne mat en gång till per dag, men jag tycker ju det är stressigt redan nu... För jag vill INTE dra nerpå amningen... Och att tuta i henne en "massa" olja... Vad ska DET va bra för??!?! Ok, små barn behöver fett, och rapsolja är bra, så jag tillsätter det i hennes mat, men jag tänker ju inte öka på det MER! Hon får lika mycket som rekomendationerna säger.
För visst är det väl så att viktökning är ett tecken på att skruttarna mår bra? Och det har hon ju inte gjort nu... Så det är väl inte så konstigt? Förstår inte riktigt vad det finns för positivt med självändamålet att gå upp i vikt med hjälp av olja... Bara för sakens skull lixom...
Åååå.... Jag blir så frustrerad! Jag VILL inte truga och bråka med maten... Och samtidigt som man intalar sig att en liten viktsvacka är heeelt normaaalt så vet man ju inte...

Är jag helt ute och cyklar?!?! Är livrädd för att överföra felaktiga viktfixerade idéer på min dotter, och det är väl nu det startar? Jag vill ju att hon ska tycka att det är KUL med mat...