Tja... Vem vet...
25:e september 2003

Hej Allihop!
Jag har tänkt ett tag på hur roligt det faktiskt är det här att gå och vänta... Vänta på att det kanske ska hända nåt... Jag menar, man har ju inte så mycket koll...
Innan, när kroppen styrdes av hormoner från små vita piller spelade det inte riktigt nån roll var i cykeln man var. Då visste man att när kartan är slut är det dax för mens, och sen börjar man på en ny karta veckan efter. Mycket enkelt!
Men nu!

Det är väl inte så mycket det att det börjar hända mer saker i kroppen, men man måste ju försöka känna efter för att få nån slags hint om när det är dax. Man blir så enormt lyhörd för sin kropps signaler när man inte har full koll...
Och ska jag vara ärlig, så kommer jag faktiskt inte i håg hur min kropp betede sig I.P.P. (innan p-pillren).
Jag vet inte hur lång cykeln var, jag tror att "det" höll på kanske fem dagar, och jag har abolut ingen aning om hur jag visste när det var dax.
Hade jag ömma bröst, huvudvärk, mensvärk?

Det är länge sen nu... Så det är bara att försöka lära känna sin kropp igen (det där lät ju bra...) Jag menar, känna efter... Förra månaden drabbades jag av alla möjliga (verkliga eller hypokondriska) "symptom"... Jag hade ömma bröst(vårtor?!?!), var jätte törstig och trött...
(Att man sen kan skylla törsten på att det var typ 25 grader varmt i snitt den månaden - dygnet runt, och att jag ALLTID varit kvällstrött, det är väl en annan sak... Och ömma bröstvårtor kan ju faktiskt bero på en sån simpel sak som sollinnen utan bh...)
Och antagligen var det precis så det var eftersom det bevisligen inte blev nån bebis den månaden.
Men håll i er... Det blir värre... (Kan man doktorera i hypokondri?)

Den här månaden har jag haft "mensvärk". Ett par dagar mellan dag 23 och 27 i cykeln. (Min förra var 34:a dagar, men man vet ju inte...) Hoppsan tänkte jag, är det redan dax! Men, inget hände... Och sen hände det inte heller nåt och sen försvann magontet, nästan...
Ömma bröst: Ja, på sidorna...
Sen hände det nåt underligt! Häromdagen när vi åt middag blandade Stefan äppel-lättdryck till maten, en av mina favoriter... Av vilken jag kunde dricka knappt ett glas för det smakade unket!!!
Sen undrar jag om nån mer än jag har uppmärksammat hur äckligt rökt skinka luktar... Upptäckte det i tisdags...
Och näää, jag har inte slutat röka så det är inte därför mitt luktsinne har börjat besvära mig...

Men det är faktiskt himla kul! Det händer en massa saker i kroppen! Den gör saker alldeles själv! Och jag har väl inte riktigt förstått alla signaler ännu, men det kommer...

Nu ska jag gå och lukta på lite skinka och se om den fortfarande lucktar peck, sen ska jag nog provsmaka lite äppel-lättdryck också. Man måste ju testa!



Förra Från början Nästa

Magbilder UL-Bilder