Vaknar strax innan sju av att Anna ligger och flåsar mig i örat. Blir med ens klarvaken när jag får svaret "Mmm eller nåt..." på min fråga om hon har förvärkar. Mår lite illa nästan på tanken att nu är det kanske dags. Värmer vetekudden till Anna i mikron. Hela känslan är som strax innan ett prov i skolan som man har pluggat till, men det känns som om man ändå inte är riktigt klar... Anna vill prova att bada så jag servar henne med te och kalla handdukar, första gången jag äter frukost i badrummet sittande på toastolen och håller koll på Anna. Det är såklart ingen lämplig dag för Skrutt att komma på, jag har massor att göra på jobbet, löner och omskyltning till den stora rean som börjar idag, men, men det är inte mycket att göra nåt åt. Sticker in en snabbis för att hämta tidrapporter och schema så jag kan göra klart lönerna i alla fall (vill ju inte bli lynchad..), och på väg in ringer jag runt och lyckas få in lite extrapersonal. När jag väl kommer in till stan inser jag att jag inte har med mig några nycklar (lite mycket som snurrar i huvudet...) så det är bara till o sätta sig på McDonalds och ta en kopp kaffe och vänta in de andra så jag kommer in i butiken. Halv elva kommer jag iväg från jobbet och är hemma igen vid elva snåret. Då klistrar jag på TNS plattorna på Annas rygg så att hon vänjer sig vid att hantera dem, men sedan så vill Anna ha dem på magen också men man får inte korsa plattorna som sitter parvis över barnet. Så vi ringer in till BB Stockholm och frågar hur man ska göra och efter deras instruktioner sätter vi dit plattorna framme i ljumskarna. Under dagen ser vi lite filmer men Anna är mest uppe och går och rör på sig för det gör mindre ont för henne då. Äter lite pasta som Anna senare får upp. Förmodligen är Skrotan på väg förbi spinaetaggarna. Hon får i alla fall i sig lite nyponsoppa senare för att få lite energi. Vid halvfem säger hon att nu gör det snart så ont att hon måste få nåt mer än bara TNS som bedövning, så jag ringer till BB Stockholm och berättar att det nu börjar göra ordentligt ont på Anna och får till svar att då kan vi komma in så ska de hjälpa oss. Har redan packat bilen med väskor, vagn och barnstolen. På vägen in pratar vi om vad vi känner och tänker och bägge tänker på om vi skulle bli hemskickade igen... Anna säger att om hon bara är öppen 1.5cm så kommer hon lägga sig ner och ge upp :) När vi kommer fram till Danderyd så får Anna en värk utanför bilen och när den gått över går vi långsamt till hissen där det kommer en liten värk till och sedan en till när vi står i entrén till BB Stockholm. Klockan är nu 17.30 och vi blir visade in till födelserum 007. Både Anna och jag är riktigt nervösa nu men barnmorskan Yvonne är cool som en filbunke, efter en undersökning säger hon att Anna är öppen 8 cm och att barnet kommer vara ute innan midnatt! Vi tittar på varandra lite lätt förvånade. Det kändes som om minst ett gäng ton sten släppte, jag hade sett en maratonmarsch på minst 48 timmar framför mig! Yvonne kommer in med jämna mellan rum och lyssnar på Skrutt för att kolla att allt är ok, under tiden så vankar Anna fram och tillbaka i rummet, jag masserar hennes axlar. Kring sju så får Anna börja med lustgasen och kring åtta känner hon av den första lilla, lilla krystvärken varpå Yvonne hämtar lite handdukar och saker som kommer att behövas när vår Skrutt kommit ut. Vid den här tiden har jag tappat tidsbegreppet men Anna jobbar på som sjutton. Hon sitter på en pall med mig som ryggstöd och kör med lustgasen på max och TNS-en. Yvonne har gått av sitt pass och vår nya barnmorska heter Lina. Anna tokvrålar i gasmasken när krystvärkarna kommer, och jag ryser av den styrkan som jag känner i Anna. Hon håller min höger hand och att hon sagt att hon tappat styrka i sina händer under slutet av graviditeten har jag svårt att tro på nu. Hon kramar min hand så hårt att jag känner att den domnar ibland, så jag måste erbjuda henne vatten så jag kan släppa och får ruska liv i min stackars högerhand. Nånstans här säger Anna att hon vill ha mer lustgas i blandningen i masken men problemet är att vi redan kör på max... Så Lina kör med lite pep-talk i stället! Hon säger att hon kan känna huvudet och att de snart kommer att kunna se det. Hon vill att Anna ska prova en krystvärk utan lustgas och att Skrutt snart kommer vara ute. Hon säger att det bara är några krystvärkar kvar och att om Anna tar i nu så kommer Skrutts huvud komma ut, men icke, hela Skrutt kom ut direkt!! Anna fick upp Sruttan i famnen, och vi hjälptes åt att baxa upp dom i sängen, ingen helt lätt uppgift... Och det är ganska halkigt på golvet... Ingen har sett om det är en tjej eller en kille så när vi kikar efter ser vi att det är en tjej. En liten Skrota har vi fått. Kände mig lite avis när Anna fick hålla i henne först men det kändes förbaskat bra att se dem tillsammans!! Sedan fick jag klippa av navelsträngen, kändes ungefär som att klippa av en vatten slang, men känslan går inte att beskriva! Lina drar i navelsträngsstumpen för att moderkakan ska lossna. Det ser rätt läskigt ut, men Anna verkar inte bry sig... Moderkakan kom i alla fall ut till slut och jag tar kort på den, för att Anna kanske vill titta på den sen. Den såg ut som en stor köttbit... Sen när Anna ska sys lite får jag hålla henne! Jag ligger där med min Lill-skrota på magen. Nån jag längtat efter, men det är ingenting i jämförelse med den verkliga känslan! Att få ligga där med henne på magen och känna hud mot hud, och hon är tyst och sover. Världens minsta, och världens finaste! Magbilder UL-Bilder |
|